yummifood - Den stora okunskapen bakom en delikatessdisk

Nog älskar jag massor med olika saker inom mat men delikatessplock måste nog stå högst på listan, jag menar du kan variera det i mängder och att äta med fingrarna är det lite njutbart i bara det. Just den här kvällen var i Juli då jag, Björn och Kevin åt lite smått och gott. Man kan väl säga att Kevin är uppväxt på delikatessplock med tanke på hur många år jag jag jobbade i delikatessen på ICA Maxi i Falun... Så nog älskar han också det. Lite svårare är det med Julia, hon är lite mer petig i maten, dom är lite som ying och yang. Ena äter nästan allt och den andra lite mindre.

Dock är det väldigt svårt, tycker jag, att hitta bra personal bakom delikatessdiskarna nu för tiden. Då brukar vi handla mest i Borlänge eller Insjön eftersom det är närmast men oftast så skivas det alldeles för tjocka skivor eller så tunna att det bara är smul i förpackning. Inte på ett enda ställe så kommer personen bakom disken fram och visar tjockleken på skivan och frågar om det är bra INNAN dom börjar skiva, jag som är van att jobba i en butik där vi alltid gjorde så tycker sånt är liksom basic. Jag menar alla kunder vill ha olika tjocklekar och personen som skivar har även den en annan åsikt om vad som DOM tycker är tjocka skivor vs tunna.

Och just den här gången så var Björn ner själv till Borlänge för att handla då jag jobbade och då hände något som jag blir riktigt irriterad på... Personen bakom delidisken visste typ ingenting, det var en sommarjobbare. Det är inget konstigt med sommarjobbare MEN jag tycker att ska man jobba bakom en delikatessdisk så borde man väl ha någon sorts vetskap om vad man säljer? Personen hade sagt flera gånger att hen inte visst om saker Björn frågade och sen skulle Björn köpa osten Kaltbach, som är en ny (för oss) favorit, så han köpte en bit från personen bakom disken... Sen när jag skulle plocka fram allt innan vi skulle äta så var det inte alls baltbach utan en appenzeller. Asså vaa? För er som inte vet så sitter det en stor folie "etikett" på HELA undersidan av en appenzeller. Jag tittade först på osten, tänkte det här är väl inte kaltbach och kände inte alls igen den på doften.. Så vänder jag på osten och där står det över hela undersidan av osten APPENZELLER. Kände bara, WTF! Det ännu mer sjuka är ju att man plastar in osten och sätter på en etikett UTAN att se att man säljer fel ost...

Asså såånt här gör mig så jävla less, och orka åka ner till Borlänge för att byta ost? Blir ju en jävligt dyr ost. Så här tycker jag, ska du jobba bakom en delidisk så ska du ha någon sorts basic kunskap om vad du säljer. Detta är verkligen hantverk som en kund plockar ut för hand. Man ska få smaka, klämma och kunna förlita sig på att man känner sig trygg med personen man handlar av. Personen ska kunna prata om olika produkter och sälja in produkten hos kunden, jag vill inte höra: - Jag vet inte!

Man ska även kunna känna sig välkommen och personen bakom disken måste vara social. På just den här butiken så har jag struntat i att handla i delidisken flera gånger för jag har känt mig obekväm att handla där, som personalen inte är ett dugg intresserad av att sälja och eller att vara trevlig. Så varför jobbar man på den avdelningen där det handla om att vara social?? Nu drar jag INTE alla över samma kant för jag vet att det finns grymma delikatesser dock inte just där vi handlar.. Men hur långt ska man behöva åka ? Falun är nog närmast...

En gång kom Björn hem (detta var alltså en annan gång) från en annan butik i Insjön (har jag för mig att det var) med papper kvar på salamin. Asså VAD!? Jag blir galen på det här.. Ska personen, alltså kunden få lov att berätta för personen som står bakom disken och får betalt för att stå där att salamin ska skalas innan den skivas??? Visst vissa salami ska inte skalas men tro mig jag vet vilka som ska det och inte. Har som sagt jobbat i deliktess runt 8 år.. Stackars Björn råkar ut för alla dessa saker och han vet så klart inte vad som är rätt och fel, han förlitar ju sig på att personen bakom disken ska kunna sitt jobb. Efter den här gången så vet han dock om det här med att salamin ska skalas OCH han har faktiskt fått lov att påpekat det igen..

Hade jag haft pengar, så hade jag absolut öppnat upp en liten deliketssbod här i Djurås. Det är verkligen något som skulle behövas samt så älskar jag delikatesser själv och har kunskap om det. Hade varit mysigt med en lite bod, med ostar, salami, skinkor, finare marmelader, kex, choklader etc. Ja, ni vet ALLT som hör till en riktigt mysig kväll. Samt så hade man kunnat ha kvällar med vinprovning och plock från delin...Det är en av mina drömmar. Rätt person på rätt plats ♥. Någon som vill finansiera? 😉

Avslutar detta inlägg med att tipsa er om denna superhärliga kräm av kronärtskockor från Zeta, den är riktigt härlig att ha på en bit bruschetta. Men den håller cirkus bara 1 - 1 1/2 vecka i kylen från det att du öppnat så det gäller att smälla i sig den snabbt. Och sen tänkte jag även kolla hur din erfarenhet av att handla i en delikatess är? Håller du med i något jag säger eller har du turen att ha en riktigt grym deliketss där personalen verkligen har kunskap, är trevlig och tillmötesgående?